Idag är världsdagen för mental hälsa som syftar till att öka medvetenheten och mobilisera krafter för att verka i positiv riktning gällande människors hälsa och villkor. Eftersom mental hälsa är något alla borde uppmärksamma gör även vi på Burspråk det.

Anledningen till att världsdagen för mental hälsa känns särskilt aktuell i ett kampsports-sammanhang var Jason ”Mayhem” Millers agerande under gårdagen. Miller har under en längre tid dragits med psykiska problem och efter att han lagt handskarna på hyllan har han hamnat i klammeri med rättvisan vid flera tillfällen på ett sådant sätt att hans mentala hälsa har ifrågasatts. Under gårdagen skulle Miller än en gång arresteras men han valde att barrikadera sig i hemmet. Det tog timmar innan situationen kunde lösas och det hela blev en stor nyhet då tungt beväpnade poliser samlats runt hans hus. Under tiden detta pågick skrev Miller på twitter till sina följare om hans perspektiv på vad som pågick.

Miller har tidigare hävdat att hans agerande som upplevdes som psykisk ohälsa var en del av ett socialt experiment för att se vilket stöd en uppenbart sjuk person skulle få av MMA-samhället. Hans slutsats av experimentet var att människor blev åskådare istället för att hjälpa till. Oavsett bakomliggande orsaker till hans beteende och vad Millers intentioner egentligen var, är slutsatsen oroväckande.

”En bräcklig person”

Tyvärr finns det flera exempel där psykisk ohälsa hos fighters fått negativa konsekvenser. De flesta av oss kan säkert rada upp flera namn där den mentala hälsan påverkan en fighter. Även om jag nämner War Machine, Junie Allen Browning och Nick Diaz så kommer ni ha fler på lager.

Ett exempel på psykisk ohälsa som fortfarande är färskt i minnet för dem som följt MMA sedan sportens barnsben är UFC:s forne mellanviktsmästare Evan Tanner. Tanner kämpade under sitt liv mot ett alkoholmissbruk som han själv trodde hade skadat hans kropp på ett sådant sätt att han inte längre kunde prestera. Tanner led även av psykisk ohälsa som gjorde att han beskrevs som ”en bräcklig person” som ”plågades av sina demoner”.

Ungefär två månader efter hans sista MMA-match valde Tanner att på egen hand åka ut i öknen i Kalifornien. Trots att många uttryckte sin oro försökte Tanner lugna sin omgivning med att detta var en vanligt förekommande resa. Det slutade med att Tanner dog ensam i öknen på grund av överhettning.

Det är inte möjligt att dra en direkt parallell mellan hans mentala hälsa och hans död. Men det finns tveklöst skäl att misstänka att om han hade mått bättre och haft mer stöd så skulle hans liv se annorlunda ut och han hade kanske varit vid liv.

Fler perspektiv på mental hälsa och MMA

Hur vi än vänder och vrider på det så handlar MMA till viss del om våld mot huvudet. Det finns forskning som bedrivs kring hur detta våld kan påverka dessa elitidrottare både på kort och lång sikt. En av de saker man identifierat är det kan leda till förvirring och depression.

Andra risker med ett liv som fighter är att man under många år levt med strikta dieter som varvats med perioder av ohälsosamt leverne. När karriären är över finns risken att man får med sig ett osunt förhållande till mat som kan påverka den mentala hälsan.

Det sista negativa exemplet som tas upp i denna text är vad som kan hända när karriären är över för en fighter. Många elitidrottare har svårt i övergången till ett liv utan strikt träning, mentala förberedelser och sedan tävling. Det är ingen skillnad för fighters. Därför är det viktigt att det finns bra med stöd att göra övergången till ett annat liv enklare.

Det har hittills i denna text varit mycket fokus på negativa aspekter på mental hälsa i samband med vår sport. Därför känns det viktigt att nämna några friskfaktorer det faktiskt innebär att ägna sig åt MMA.

De band man bygger med dem man träffar regelbundet och svettas och blöder med verkar från utsidan vara en stor bidragande faktor till en god mental hälsa. Kamratskap och gemenskap är en ovärderlig bit i pusslet som är livet. Forskning tyder även på att en sund kropp leder till ett sunt sinne vilket man redan hade klart för sig på romartiden men som är en sanning än idag. Träningen och gemenskapen kan även leda till ökat självförtroende och en bättre självkänsla. Den strukturer som erbjuds kan även vara till gagn för personer som behöver just den typ av stöd i vardagen.

Så det är inte bara mentalt mörker med MMA. Aldrig.

Slutord

Det finns inga sista bevingade ord eller gyllene regler att klamra sig fast vid när det kommer till mental hälsa och MMA. Bara ett konstaterande från min sida att jag kommer att försöka undvika att vara en åskådare som Miller en gång beskrev det. Jag vill våga se och säga vad jag ser på ett respektfullt sätt.

Foto: Johan Fransson

About The Author

Chefredaktör på Burspråk.se.

Leave a Reply

Your email address will not be published.